Romantiska förbundets vårprogram

 

Söndag 11 april kl. 13.00 – 15.00

Tankebyggarna – i tradition och nutid

I dagens mediebrus upplevs ett behov av tankeutbyte på djupare plan i mindre samtalsgrupper påminnande om Tankebyggarorden, som etablerades mitten på 1700-talet med diktarinnan Hedvig Charlotta Nordenflycht som centralgestalt. Hennes form för umgänge i salong fungerar även i dag i en sentida liten grupp av tankebyggare. Avgift inkl. kaffe kr. 60:-

Lokal: Kabinettsalen, Kristinehovs malmgård, Högalidsparken, T-bana Hornstull

.

Söndag 2 maj ca kl. 12 – 16

Vårpromenad till Skeviksgrottan

Efter en dryg halvtimmes kommunal bussresa når vi utgångspunkten för vår vandring på vackra naturstigar, som för oss till en bergsformation som framstår som en katedral under öppen himmel. Platsen bär namnet efter Skevikarna, en liten förföljd pietistisk sekt på 1700-talet, som här höll andaktsstunder i det fria. Idéhistorikern fil mag Robert Carlesson berättar om Skevikarna och situationen i andliga frågor i Sverige under Gustav III:s tid

Avresa från Slussen kl.12:27 med Värmdö-buss 474. Återresa med buss 424 kl. 14.43

 

Torsdag 13, fredag 14 och söndag 16 maj kl. 19.00 – 20.30

Teatergruppen Phosphorus spelar "Under samma måne"

Ett stycke tendensteater i två akter skriven av författaren och skådespelaren av den äldre skolan Christina Ranå, som drar upp väsentliga sociala och kulturella frågeställningar för samtid och framtid, gällande hur den allt snabbare tekniska och vetenskapliga utvecklingen påverkar det mänskliga livet i stort och smått. Publiken inbjuds att diskutera. Entré kr.120:-

Lokal: Kristinasalen, Kristinehovs malmgård, Högalidsparken, T-bana Hornstull

 

Söndag 23 maj kl. 16 – 19

Årsmöte och vårfest

Efter årsmötesförhandlingar dukas en trerätters måltid fram tillagad av kulinariska krafter

i Romantiska Förbundet. Gästartist Maria Rosén underhåller med eget musikaliskt program i visa, kabaré och jazz. Öppen scen för deltagarna att roa varandra med sång och poesiläsning.

Pris för middag inkl. ett glas vin eller öl kr. 200:-. Anmälan per telefon 070 – 826 29 83.

Lokal: Diedrichsonsalen, Kristinehovs malmgård, Högalidsparken, T-bana Hornstull

 

Söndag 6 juni, Nationaldagen, kl. 16.00 – 18.30

Metamorfosdagen till poesins ära

Carinne Löfgren Williams inbjuder till traditionellt poesiprogram och kulturellt mingel på
Stocksundstorps Kulturgård i sommarskrud på Nationaldagen. T-bana Bergshamra södra.

 


Nypremiär för lunchpoesin!

Alla intresserade är välkomna till Romantiska Förbundets lunchpoesi, som nystartar onsdag den 17 mars kl 12, i nya lokalen Kristinehovs Malmgård, vid Högalidsparken, T-bana Hornstull. Vi håller till i vänstra flygeln, Diedrichsonsalen.
Lunchbuffé står uppdukad och kostar 50 kr. Efter maten kommer vår hyresvärd att ge en kort presentation av gården från 1790-talet och dess intressenter.

Vårkalendarium för Romantiska Förbundet kommer att delas ut. Väl mött alla poetiskt sinnade!

 


En av mina favoritförfattare: Heinrich Heine

 

Den mest älskade poeten, Heinrich Heine, är också den som älskade mest! Så blir han en Robert Burns eller en Erik Johan Stagnelius jämlike i världslitteraturen. Vad är det som gör hans poesi så stor? Det lätta handlaget, känsligheten, ironin, den obetalbara glimten i ögat som bara en älskande och hängiven man har, som ändå måste skyla sina innersta känslor bakom en fasad av lättsamhet? Pendlingen mellan världsmannens glättighet och den ömsinte älskarens sårbarhet. Jag vet inte. Kanske är detta vad jag tagit till mig och känt starkast: gråten i mötet med den andra själen, den evigt onåbara, ständigt ombytliga älskande. Ibland är dikterna – som fyra utsträcka armar – alltid dessa fyrradingar - sammanslingrade i lågande kärlek, ibland är de sorgsna, ständigt svingande sig från ytterlighet till ytterlighet, och viloläget är bara en ironisk iakttagelse av själva spelet däremellan. Kanske är det innerst inne sammanblandningen av liv och dikt som jag älskar. – Nej, några böcker eller urval av Heines dikter går i dag inte att köpa på svenska. Jag minns honom från tidigare läsning, det djupa intrycket jag fick av hur han levde i madrassgraven, förlamningen, blicken, den försonande känslomässiga intelligensen som lyser rätt genom smärtan. Finns det en sådan försoning, vem orkar med? Också min pappa låg (halvsidigt) förlamad som Heine gjorde under de sista åren av sitt liv, när den stora kärlekspoeten blev den grymma klarhetens iakttagare, trots plågorna alltid med en stilla innerlig humor. Den romantiska ironins återvändande på dödsbädden var betydligt mer än en stoiskt-spartansk gest; jag kan nästan ta gift på det. Glöm den mondäna fasad han ibland upprätthöll, se alltid därinnanför, se allting mellan fingrarna.


"Musiken börjar där orden upphör."


Ett litet urval av Heines dikter på svenska kommer i nästa nummer av Aurora.

Andreas